Vi är flockdjur och när vi får svårt att träffas fysiskt är det inte konstigt att vi söker oss in i den digitala gemenskapen. Frågan är vad det får för konsekvenser när vi kan börja träffas igen. Den frågeställningen har The Governance Lab (The GovLab) på NYU Tandon School of Engineering ställt sig i den omfattande rapporten ’The Power of Virtual Communities’ med ett femtiotal communityledare och 15 000 deltagare. Resultatet bjuder på både intressanta insikter och stundvis skrämmande scenarios.
Många av alla digitala communities finns i Facebook-grupper. Mer än 1,8 miljarder människor använder Facebook-grupper varje månad, och mer än hälften av alla användare är i fem eller flera grupper.
1. Människor kan uppleva en stark känsla av gemenskap från medlemskap i Facebook-grupper trots bristen på fysisk närhet.
2. I många fall lockar nätgrupper medlemmar och ledare som är marginaliserade i de fysiska samhällen de bor och som använder plattformen för att bygga nya typer av samhällen som annars skulle vara svåra att bilda.
Med mer än 70 miljoner administratörer och moderatorer som driver aktiva Facebook-grupper är det viktigt att förstå under vilka förutsättningar dessa grupper framgångsrikt kan bli meningsfulla samhällen, liksom egenskaperna hos de nya samhällsledare som skapar och stöder dem.
1. Nya typer av samhällsledare har dykt upp i dessa grupper med unika färdigheter i att moderera ofta splittrande dialoger, ibland bland miljoner medlemmar.
2. De flesta grupper drivs av passion; många ledare är varken utbildade eller betalda och reglerna som styr deras interna verksamhet är ofta okodifierade
De tre viktigaste egenskaperna för en ledare av en community är att välkomna meningsskiljaktigheter, vara synliga och kommunicera bra och agera etiskt hela tiden. De som är skickliga på det kan få sina communities att växa snabbt och blir den nya tidens makthavare.
Rapporten The Power of Virtual Communities
Här kan du läsa hela den 55-sidiga rapporten The Power of Virtual Communities helt utan kostnad.
Källa: The Gov Lab