Under våren läcktes New York Times omtalade interna ”Innovation report”, en 96 sidor lång genomgång av det digitala, publicistiska tillståndet och hur svårt tidningsjätten har att anpassa sig efter de nya förutsättningarna.
I veckan kom Aftonbladets egen version i form av ”Aftonbladet-rapporten”, där mediehusets styrkor och svagheter skärskådas och det kartläggs hur väl rustade man står inför framtiden.
Till skillnad mot NY Times-rapporten, har de sju anställda som jobbat med sammanställningen i knappa tre månader, haft ett stort internt fokus och beskriver huvudsakligen situtationen som den är idag. Därför finns egentligen inte så många konkreta förslag inför framtiden, så mycket om konkurrenssituationen eller hot mot Aftonbladets affärsmodeller.
Rapporten slår fast att, trots stora förändringar för den enskilde individen, har de grundläggande arbetsprocesserna på tidningen knappast förändrats alls.
Något som får stor plats i rapporten är organisationsfrågor och arbetsprocesser. Kritiken är hård från flera av de intervjuade, som menar att cheferna är alldeles för många och att det påverkar arbetet negativt.
Ett stort antal medarbetare upplever att cheferna i dag inte förstår vad de anställda förväntas göra – och uttrycker att det behövs en ny typ av ledarskap, säger man. Även publisher Jan Helin får en känga i rapporten och kritiseras bland annat för detaljstyrning.
Otrygga anställningar och bemanningsanställda tas upp, och i frågan kring rekryteringsprocessen rekommenderas att tidningen fokuserar på att anställa fler digitala nytänkare.
Både chefer och anställda efterlyser också att de enskilda medarbetarna ska få ett större mandat att bestämma vad han eller hon ska skriva om, rätt att publicera sig och inte minst, en tydligare bild av både sina rättigheter och skyldigheter i sociala medier.
Aftonbladets digitala strategi är en högst oklar för medarbetarna. Skribenterna har frågat över hundra anställda och fått nästan lika många svar.
Konsekvenserna av ”Breaking news” och ambitionen att vara snabbast i det nya medielandskapet diskuteras.
– Man kan inte vara snabbast genom att vi alltid ska skriva hela egna texter innan vi publicerar. Då är det redan ute på sociala medier. En inbäddad tweet från polisen kan vara starten på en superstory, säger en medarbetare i rapporten.
Kompetens är ett pissord. Vi behöver mer folk som lever online och färre som läser morgontidningen. Precis som det ser ut där ute. Vi behöver också mixa upp vår bakgrund, vilka som jobbar här. Det är viktigt. Om vi tror att vi ska kunna vara där folk är måste vi ha folk som passar in. Vi har inte verklighetskontakt alla dagar. Och då pratar jag inte om Twitter.
Länk till ”Aftonbladet-rapporten” finns här i Jan Helins krönika (Det krävs dock ett Plus Premium-abonnemang).
LÄS ÄVEN