Det pågår en aktiv, hemlig verksamhet i det tysta på lokaltidningen.
Ute i stugorna sitter de trogna, betalande prenumeranterna – vi kallar dem #besökarna – och har inte en susning om vad som pågår.
Nu är det inte så att man direkt misstänker att det mörkas, att centrala redaktionella chefer slagit fast att här ska implementeras brandsäkra vägger mellan digitala kanaler och papperstidning.
Och att #besökarna, längst ner i näringskedjan, inte ska tillåtas någon insyn.
På lokaltidningens redaktion är sociala medier fortfarande något av ett digitalt vilda västern. Det skjuts snabbt från höften, både till höger och vänster, utan att man funderar så mycket över målsättning.
Missförstå mig inte. Lokaltidningen och många av journalisterna är kompetenta på de digitala, sociala plattformarna.
Vissa till och med rent lysande, de är underhållande, sylvassa, blixtsnabba och utnyttjar galant hela dess potential.
Men tyvärr är det inte så många som lyssnar. Twitter, vilket helt naturligt är det populäraste verktyget, inte minst i mediabranschen, är på lokal nivå fortfarande en marginell journalistisk kanal. Ett riktigt hett namn på lokaltidningen kan kanske ha ett tusental följare.
Flitig och framgångsrik aktivitet på Twitter stärker definitivt det personliga varumärket och i viss mån arbetsgivarens, naturligtvis.
Men problemet är att lokaltidningen inte anstränger sig det minsta för att marknadsföra eller redovisa den här viktiga journalistiska verksamheten i någon av sina kanaler mot #besökarna, andra sociala medier, Facebook, sajt eller papperstidning/e-tidning.
Konsekvensen blir att de flesta av de betalande prenumeranterna går miste om lokaltidningens definitivt snabbaste och aktivaste nyhetskanal, ställs utanför debatt, diskussioner, nyhetsflashar, ögonblicksbilder, bland mycket annat.
Om lokaltidningen saknar en övergripande strategi för hur man ska hantera sociala medier i de egna kanalerna, låter vi vara osagt, även om man som utomstående kan misstänka detta. Klart är dock att de intensiva innehållsflödena på Twitter, är så pass viktiga att de borde vara en del av den dialog med läsarnas som lokaltidningen ständigt påpekar vikten av. Då måste den vara tillgänglig för alla.
När väl #besökarna letat sig fram till journalistens Twitter-konto är det enkelt att hänga med på resan.
Lokaltidningen har en liknande utmaning att jobba med på Facebook. De potentiella läsarna (digitala prenumeranterna) är betydligt fler, men sekretessinställningar och algoritmer ställer till det.
Här förs också en intensiv aktivitet i det tysta.
Flera av lokaltidningens journalister publicerar intressanta statusuppdateringar och för heta diskussioner på sina privata Facebook-konton.
Utgångspunkten är ofta artiklar som publicerats i lokaltidningen (eller konkurrenten). Alla kommentarer kring publicerat material på sajt och papper, är i sociala medier naturligtvis av allmänintresse, eftersom det ger en ny dimension till innehåll, till journalistens åsikter och kan ibland betraktas som rena uppdateringar.
Återigen är #besökarna utestängda från detta innehåll. Idag har journalisten möjlighet att öppna upp sitt konto för ”följare” som därmed har tillgång till allt som skrivs, även om de flesta antagligen inte har en aning om att den möjligheten finns.
Så, borde inte allt redaktionellt material, må det vara tweets, status-uppdateringar, krönikor eller nyhetsartiklar, som produceras av lokaltidningens journalister vara enkelt tillgängligt för #besökarna? Borde inte betalande prenumeranter till och med kunna kräva detta.
Denna diskussion leder oss till en återkommande publicistiska frågan angående närvaron på sociala medier: Är journalisten där i egenskap av privatperson eller som representant för lokaltidningen? Svaret borde vara enkelt, så länge det inte tydligt framgår att synpunkterna är privata. Transparens är nyckelordet och något som bör anammas även av en konservativ lokaltidning.
Den här typen av (o)medveten varumärkesbyggnad som pågår på sociala medier, blir i allt större utsträckning viktig i framtiden.
De enskilda journalisterna är på Twitter och Facebook viktigare och definitivt intressantare än lokaltidningen de jobbar på.
Använd dessa starka och redan populära redaktionella varumärken i marknadsföring för sociala medier i egna kanaler.
Riv de osynliga murarna. Betrakta inte Twitter, Facebook, sajt och papperstidning som fyra separata affärsområden, inled projekt korsbefruktning och låt redaktionella texter och flöden från sociala medier interagera.
Men, allra viktigast är att inse vikten av en övergripande strategi för hanteringen av sociala medier. Det kommer att vara helt avgörande för framtiden.
LÄS ÄVEN
Nyhetsmedia, mobilt och tre digitala insikter för redaktörer
Här är nyhetssajterna som lyckas locka millennials – och investerarna