TV-branschens kris ger svaret på papperstidningarnas olösta fråga (krönika)

,

Jag måste erkänna att det känns riktigt uppfriskande att läsa den senaste tidens artiklar om TV-branschens raska kliv in i den kriszon som tidigare bara papperstidningarna löst inträdesbiljett till.

TV-branschens digitala omställning kommer att gå snabbare än tidningsbranschens och den kommersiella obarmhärtigheten borde vara ett uppvaknande för alla som äger en skärv av, alternativt – får sin lön av en papperstidningsorienterad affärsverksamhet.

Hur kan vi ta betalt för innehållet på nätet?

TV kommer inte att heta TV snart

TV håller på att byta namn. Beroende på vår ålder har vi använt vokabulär som Television, TV-kanal, TV-program, analog TV, markbunden TV, satellit-TV, reklam-TV, betal-TV, fri-TV, Familjepaket, Triple-Play, Sportpaket, Filmpaket, Barnpaket, Digital-TV, HD-TV, Webb-TV o s v. En skön mix av distributionsbegrepp och paketeringar av innehåll. Skapade för att göra det lättare för oss konsumenter… bah. Skapade för att låsa in oss i dyra, vanebildande abonnemang.

TV heter snart inte TV längre. Vi väljer att se det innehåll vi vill och är det House of Cards kommer vi att säga House of Cards. Är det Fotbolls-VM säger vi Fotbolls-VM och är det Idol säger vi Idol. Vilken skärm, kanal eller distribution vi kommer att använda och vilken tid vi väljer är helt egalt.

Betalvilja och innehåll

TV-branschen har liksom tidningsbranschen varit skickliga på att få oss att betala. Nu pratar man om brist på betalvilja. Vi konsumenter har aldrig haft ett val att inte betala. Vi har blivit tvingade.

Det har varit rätt isolerande att bo på Öland och inte haft tillgång till Barometern. Det har varit svårt att bara plocka 3 kanaler från Comhems kanalpaketering.

Finns det betalvilja för innehåll på nätet? Ja såklart att det gör.

Om innehållet är tillräckligt bra och alternativen tillräckligt dåliga.

Nu när TV-branschen kliver in i kriszonen kommer innehållet äntligen att styra vår vilja att betala och hur vi agerar.

  1. Med tillräckligt bra menas att innehållet är så bra att vi inte vill vänta att se det, att vi vill se det i bästa kvalitet, att vi värdesätter möjligheten till att interagera tillräckligt högt.
  2. Med tillräckligt dåliga menas att alternativen inte är tillgängliga lika snabbt, att streaming, översättning eller ljud är kasst eller att den interaktiva paketeringen är helt meningslös.
  3. Alternativen kommer ibland att vara tillräckligt bra. Vi kan leva med sämre kvalité.
  4. Innehållet suger och därför spelar det ingen roll. Vi kommer inte att slösa vår dyrbara innehållstid på det överhuvudtaget.

Krönika av Johan Svensson. Läs tidigare krönikor här.

 
[fbcomments]